Så röstade eleverna i EU-skolvalet

EU-flaggan. Foto: Christian Lue/Unsplash

Nu har det preliminära resultatet från EU-skolvalet kommit. Det visar att Sveriges elever vill ha andra partier i EU-parlamentet än vad vuxna vill. 

I söndags var det EU-val i Sverige. Då fick människorna i Sverige rösta på vilka partier och politiker de vill ha i EU-parlamentet. EU-parlamentet är som Sveriges riksdag fast för hela Europeiska unionen (EU). 

För att få rösta i det svenska EU-valet måste man vara minst 18 år. Så är det inte i EU-skolvalet. EU-skolvalet arrangeras av en myndighet som heter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

MUCF arrangerar skolval för att Sverige elever ska få lära sig mer om demokrati och politik. 

I årets EU-skolval har över 150 000 elever i högstadiet och gymnasiet haft möjlighet att rösta på vilka partier de hade velat ha i EU-parlamentet. 

Nu har det preliminära valresultatet kommit från EU-skolvalet. Att det är preliminärt betyder att resultatet inte är helt klart än. MUCF kommer att avslöja det slutgiltiga resultatet i höst.

Det preliminära resultatet visar att ungefär 90 000 av eleverna som fick rösta valde att göra det.  Resultatet visar också att eleverna har andra politiska åsikter än de vuxna som röstade i det riktiga EU-valet.

Om Sveriges elever hade fått bestämma hade Sverigedemokraterna (SD) fått flest röster. 24,5 procent av eleverna la sin skolröst på SD.

På andra plats kommer Moderaterna (M) med 24 procent av rösterna och på tredje plats kommer Socialdemokraterna (S) med 18,5 procent av rösterna.

I det riktiga valet var det Socialdemokraterna (S) som fick flest röster. De fick 25 procent av rösterna.

På andra plats kom Moderaterna (M) med 17,5 procent av rösterna. På tredje plats kom Miljöpartiet med 14 procent av rösterna. 

På MUCF:s hemsida kan du se hur eleverna har röstat i olika delar av landet.

I söndags var det EU-val.
Då röstade människorna i Sverige
på vilka partier och politiker
de ville skulle jobba för EU.

 

För att få rösta i EU-valet
måste man vara 18 år gammal.
Men det behöver man inte vara i EU-skolvalet.

 

I EU-skolvalet får elever i högstadiet och gymnasiet rösta.
EU-skolvalet ordnas av
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
EU-skolvalet är till för att elever
ska lära sig om demokrati och politik.

 

I EU-skolvalet blev det inte samma resultat
som i EU-valet för vuxna.
Det kan betyda att unga människor i Sverige
inte har samma åsikter som äldre.