Veckans fördjupning: Elektricitet

Vindkraftverk

Vindkraftverk skapar el från vinden. Foto: Holger Staffansson/Jämtkraft

Elpriserna är just nu högre än på väldigt länge. Det beror på flera saker. En av sakerna är att det inte har blåst så mycket. Därför tillverkar inte vindkraftverken tillräckligt mycket el.


Elpriserna i Sverige har blivit dyrare den senaste tiden. Elpriser är kostanden för att få köpa elektricitet. Vi människor behöver elektricitet till väldigt mycket. Lampor, tåg och datorer är till exempel alla saker som behöver elektricitet för att fungera.


Elektricitet är därför något de flesta människor behöver köpa till sina hem. Men nu har priserna blivit mycket högre än tidigare.


Att elpriserna har blivit höjda beror på flera anledningar. En viktig anledning är att vädret påverkar elproduktionen och nu har inte vädret varit särskilt bra för att skapa elektricitet.


Över 60 procent av elektriciteten i Sverige kommer nämligen från vatten och vind.


Elektricitet från vind kommer från vindkraftverk. Vindkraftverk är som stora propellrar som drivs av vinden. När det blåser snurrar propellrarna och då skapas det elektricitet. Men nu har det inte blåst särskilt mycket och då skapas det inte så mycket elektricitet från vindkraftverken.


Ungefär 40 procent av all elektricitet i Sverige kommer från vattenkraft. I vattenkraftverk använder man vatten i exempelvis älvar för att skapa elekricitet. Vattnet gör så att propellrar som kallas för turbiner snurrar. När turbinerna snurrar skapas det elektricitet. Men nu håller vattnet på att frysa i flera älvar där det finns vattenkraftverk. Vattenkraftverken kan därför inte skapa så mycket elektricitet som vanligt.   


Att det är kallt får inte bara älvarna att frysa. Kylan gör också så att vi använder mer elektricitet för att värma upp våra hem. Då går det åt mer elektricitet samtidigt som nu vatten- och vindkraftverket skapar mindre elektricitet.



Veckans fördjupning: Elektricitet



Världen elektrifieras

Elektricitet har alltid funnits och är en naturlig del av världen. Därför har ingen människa uppfunnit elektriciteten.


Människor har länge vetat att elektricitet finns men det var först under 1800-talet som människor började försöka använda sig av det. På 1830-talet skapades till exempel den första eldrivna maskinen.


I slutet av 1800-talet började elektricitet användas i Sverige för att få ljus på fabriker och i människors hem. Men fortfarande använde de flesta människor fotogenlampor för att kunna se när det var mörkt ute. En fotogenlampa är en slags lampa. Lampan fungerar lite som stearinljus, men i stället för stearin används ämnet fotogen för att få veken att brinna. Fotogenlampor behöver alltså ingen elektricitet.


Det dröjde ända till efter första världskriget innan användningen av elektricitet verkligen kom i gång i Sverige. Elektricitet har gjort människors liv mycket enklare.

Elektriciteten förändrade människors liv till det bättre. Foto: Pixabay



Så fungerar elektricitet

Elektricitet är som sagt helt naturligt. Enkelt förklarat kan man säga att elektricitet består av elektroner som rör på sig. Elektroner är pyttesmå partiklar. När elektronerna rör på sig bildas det elektricitet.


För att få elektronerna att röra på sig och på så vis skapa elektricitet behövs egentligen bara en generator och rörelse. En generator är en slags maskin som skapar elektricitet av rörelsen. Elektriciteten kommer sedan till oss genom ledningar så att vi till exempel kan tända lampor, använda våra telefoner och laga mat på spisen.

Elektricitet transporteras genom elledningar. Foto: Pixabay



Olika sätt att skapa elektricitet

Det finns många olika sätt att skapa elektricitet, från små cykeldynamor som gör att cykellamporna tänds till stora kärnkraftverk. För att få elektricitet till hela städer behövs nämligen något kraftfullare än bara en cykeldynamo.


För att skapa elektricitet är som sagt rörelse viktigt. Man kan därför använda rörelsen i saker som vatten och vind för att skapa elektricitet. 2019 kom den mesta av Sveriges elektricitet från vattenkraft och kärnkraft. De stod för 39 procent var av elproduktionen. Sverige använder också bland annat vindkraft för att skapa elektricitet.

Med hjälp av vatten kan man få elektricitet. Foto: Björn Dahlfors/Jämtkraft

Kärnkraft och klimat

Även om vi i Sverige använder mycket kärnkraft för att få elektricitet är en del människor emot kärnkraften. Kärnkraft kan nämligen vara väldigt farligt. För att skapa elektricitet i ett kärnkraftverk behövs ett ämne som heter uran. Uran är radioaktivt och väldigt farligt om det inte hanteras på rätt sätt. Ett annat problem är att det bildas farligt avfall från kärnkraftverk. Avfallet kan därför inte slängas. I stället förvarar man det på säkra platser långt nere i marken. Problemet är bara att avfallet måste förvaras i tusentals år innan det slutar vara farligt.


Men det finns även människor som är för kärnkraft. Även om det kan vara väldigt farligt finns det en stor fördel. Kärnkraftverk släpper inte ut så mycket koldioxid som gör att jordens klimat blir sämre. Det finns därför människor som tycker att vi ska ha kvar kärnkraft för att kunna få elektricitet utan att göra klimatförändringarna värre.

Avfall från kärnkraftverk måste först förvaras i djupa bassänger i cirka ett år innan det säkert kan flyttas till slutförvaringen. Det djupa vattnet skyddar mot den farliga strålningen. Foto: Curt-Robert Lindqvist/SKB

Här under är ett klipp från företaget Uniper som äger kärnkraftverket Barsebäck i Skåne.
Kärnkraftverket är nedlagt och håller på att rivas
.

Idag använder vi elektricitet till många saker.
Till exempel behöver vi el till
datorer, lampor och tåg.
Men elektricitet kostar pengar.
Och just nu kostar det mer än vanligt.

 

Elektriciteten kostar mer än vanligt just nu
för att det inte skapas lika mycket som vanligt.
Det beror faktiskt på vädret.

 

Mycket av elen i Sverige skapas av
vindkraft och vattenkraft.
Vindkraften har inte skapat lika mycket el just nu
eftersom det inte har blåst så mycket.
Och vattenkraften har inte heller skapat så mycket el
eftersom många vattendrag som älvar har fryst till is.

 

Nu när det är kallt behöver vi också mer el
för att få det varmt i våra hem och hus.
Därför har elen börjat kosta mer.

 

Veckans fördjupning: Elektricitet

Världen elektrifieras

Elektricitet har alltid funnits.
Men människor har inte alltid
använt elektriciteten.

 

Det var först på 1800-talet
som vi började använda elektricitet
för få ljus i fabriker och hem.

 

I Sverige började vi använda el
i slutet av 1800-talet.
Men det blev riktigt vanligt
först på 1920-talet.

En glödlampa som lyser.
Foto: Pixabay


Så fungerar elektricitet

Elektricitet kommer från små partiklar.
Du har kanske hört talas om atomer.
Atomer är små, små partiklar
som finns i allting.
I atomerna finns det ännu mindre partiklar
som kallas för elektroner.

 

Det är från elektronerna vi kan få elektricitet.
När elektronerna rör på sig skapas elektricitet.

 

För att få elektricitet som vi kan använda
behöver vi alltså bara få elektronerna att röra på sig.
När elektronerna rör på sig kan en generator
göra så att vi kan använda elektriciteten.

 

En generator är en maskin som
förvandlar rörelser till elektricitet.

Elledningar.
Foto: Pixabay


Olika sätt att skapa elektricitet

Generatorer behöver alltså rörelser.
Men rörelserna kan man skapa
på många olika sätt.
Ett sätt kan vara att sätta en generator på en cykel.
Då skapas det el när cykeln rör sig framåt

 

Två vanliga sätt att få el i Sverige
är vattenkraft och vindkraft.
Vindkraften använder rörelser som vinden skapar.
Och vattenkraften använder rörelser som vatten skapar.

Vindkraftverk
Foto: Holger Staffansson/Jämtkraft


Kärnkraft och klimat

Det finns också ett sätt att skapa el
som kallas för kärnkraft.
Kärnkraft skapar rörelse
genom ånga.

 

För att få till ånga så används ett ämne
som kallas uran.
Uran är radioaktivt.
Radioaktiva ämnen är mycket farliga för människor och natur.

 

Uranet som används i kärnkraft slutar
inte vara radioaktivt på flera tusen år.
När kärnkraften är klar med uranet
måste det grävas ner djupt i jorden
så att det inte skadar någon.

Foto: Curt-Robert Lindqvist/SKB

 

Här är ett klipp från företaget Uniper.
Uniper äger kärnkraftverket Barsebäck i Skåne.
Kärnkraftverket är nedlagt och håller på att rivas.