Veckans fördjupning: Sveriges största språkhändelser

Foto: Pixabay

 

Språktidningen har låtit experter rösta fram Sveriges hundra största språkhändelser. Bakom listan står bland annat forskare och språkvårdare.

 

Högst upp på listan hamnar du-reformen som innebar att man kunde lägga bort titlarna och säga du till alla, istället för ni eller ”herr apotekaren” till exempel.

 

Anders Svensson, som är chefredaktör på Språktidningen, menar att du-reformen inte bara var ett nytt tilltal utan också en strävan mot ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle.

 

På andra plats kommer ”Radiotjänsts sändningar börjar”. På nyårsdagen 1925 kunde omkring 40 000 svenskar slå sig ner vid radioapparaterna. Då började Radiotjänsts sändningar från en studio i Telegrafverkets lokaler i Stockholm.

 

Trea på listan är ”Stavningsreformen” där en ny och mer ljudenlig stavning infördes. Uppdraget att skriva den nya läseboken gick till författaren Selma Lagerlöf.

 

Och på fjärdeplats kom ”Engelska blir första främmande språk i svensk skola”. Under 1900-talet blev USA och Storbritannien mer inflytelserikt, inte minst genom film och musik, och engelskans status steg samtidigt som tyskans dalade.

 

Här är de tio största språkhändelserna enligt experterna:

  1. Du-reformen (1967), 2. Radiotjänsts sändningar börjar (1925), 3. Stavningsreformen (1906), 4. Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946), 5. Nämnden för svensk språkvård grundas (1944), 6. TT slopar verbens pluralformer (1945), 7. Sverige får nationella minoritetsspråk (2000), 8. Svenska blir huvudspråk i Sverige (2009), 9. Erik Wellander utkommer med ”Riktig svenska” (1939) och 10. Svenskundervisning för invandrare, SFI, blir en del av skolan (1994)

 

Veckans fördjupning: Viktiga språkhändelser

 

1:a  Du-reformen (1967)

Ordet du var länge reserverat för de allra närmaste – som familj och goda vänner. Men det började förändras under tidigt 1900-tal. Då blev duandet allt mer använt i arbetarklassen och bland ungdomar.

 

Du var dock inget ord som kunde användas för att tilltala främmande personer eller överordnade som en chef.

 

Du-reformen betyder att människor började säga “du” till varandra, oavsett hur de kände varandra. Det berodde på att samhället förändrades. Många flyttade in till städerna så att människor levde närmare varandra. Stämningen blev ledigare på arbetsplatserna. Och därför började man också använda ett språk som visade på att man var närmare varandra.

 

 

 

 

2:a Radiotjänsts sändningar börjar (1925)

På nyårsdagen 1925 kunde omkring 40 000 svenskar slå sig ner vid radioapparaterna. Det var nämligen då som Radiotjänsts sändningar började. De sände från en studio i Telegrafverkets lokaler i Stockholm.

 

Radiotjänsts första hallåman hette Sven Jerring. Sven Jerring och hans kolleger gav inte bara nyheter och nöjen till radiolyssnarna. De gjorde också så att en rikssvensk norm för hur man pratade kom till.

 

I början av radion fanns använde programledare inte så mycket dialekter. Efter andra världskriget började synen på dialekter förändras till att bli allt mer tillåtande. I dag finns inga regler om att programledare eller andra på radion inte får använda sin dialekt.

 

Foto: Pixabay

 

 

3:a Stavningsreformen (1906)

1906 kom en stavningsreform. Det betyder att man bestämde hur vissa ljud ska stavas.
Det berodde på Sveriges allmänna folkskollärareförening hade fått nog. Efter en livlig debatt utsågs 1901 en kommitté som skulle ta fram en läsebok för skolan. Där skulle en ny och mer ljudenlig stavning användas. Målet med reformen var att underlätta för eleverna. Nu slopades till exempel stavningen med dt av t-ljudet, så rödt blev rött och godt blev gott.

 

Uppdraget att skriva den nya läseboken gick till författaren Selma Lagerlöf. När Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkom 1906 blev den ett av lärarnas viktigaste verktyg för att lära ut nystavningen. Reformen fick extra tyngd av att Selma Lagerlöf samarbetade med språkprofessorn Adolf Noreen som eftersträvade ett enkelt och enhetligt språk.

 

Men många lärare var fortfarande missnöjda. Vissa tyckte att reformen borde ha tagit ännu större hänsyn till uttal än till tradition. Bland de förslag som inte godkändes var jud i stället för ljud och kånung i stället för konung.

 

Foto: Pressbild / Bonnier Carlsen

 

 

4:a Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946)

Andra världskriget satte punkt för tyskan som det viktigaste främmande språket i Sverige. Tidigare hade nyheter inom kultur, politik, teknik och samhällsliv ofta förmedlats via Tyskland.

 

Under 1900-talet blev USA och Storbritannien mer inflytelserika, eftersom mycket film och musik kom därifrån. Därför blev engelskan mer populär.

 

På höstterminen 1946 blev engelska första främmande språk i den svenska skolan. Ett argument för bytet var att engelska var betydligt lättare att lära sig.

 

Undervisningen i engelska symboliserade ett skifte där Sverige allt mer hämtade influenser från den engelsktalande världen. Allt matkultur till popmusik importerades. Och med det kom också en mängd engelska lånord.

 

 

Språktidningen är en tidning
som handlar om språk.
Språktidningen har tagit fram en lista
på viktiga saker som hänt i svenska under historien.

 

Språktidningen har tagit hjälp
av experter på svenska språket för att göra listan.
Det är till exempel många forskare
som har varit med och gjort listan.

 

Några saker som är med på listan är
“du-reformern” och när radion kom.
Det är saker som har förändrat språket
på olika sätt.

 

Anders Svensson är chef på språktidningen.
Han säger att du-reformen är en viktig händelse
eftersom den visar på att samhället blev mer demokratiskt.

 

 

Veckans fördjupning: Viktiga språkhändelser

 

1:a  Du-reformen (1967)

Du-reformen kallas det när människor
började säga du till varandra,
precis som vi gör idag.

 

Du-reformen kom ungefär 1967.
Innan dess hade människor
inte sagt du till andra än till dem som var i ens familj.
För att prata med människor man inte kände så väl
sa man alltid “ni” eller använde deras yrke.
Till exempel kunde man säga “herr apotekaren”
om man handlade på apoteket.

 

Du-reformen visar också
att språket och samhället blev mer demokratiskt.
Istället för att ändra språket beroende på vem man pratade med
kunde man använda samma ord till alla.

 

 

 

 

2:a Radiotjänsts sändningar börjar (1925)

På nyårsdagen 1925 började radio sändas i Sverige.
Då var det en man som hette Sven Jerring
som människor kunde höra på radion.

 

Radion blev en viktig språkhändelse.
Hur människor pratade på radio
påverkade hur människor pratade med varandra.

 

Det gjorde också så att en norm skapades.
Innan radion hade många pratat på sin egen dialket.
Men när radion kom, kom också en typisk svenska
som var lite annorlunda än alla dialekter.

 

Foto: Pixabay

 

 

3:a Stavningsreformen (1906)

1906 kom en stavningsreform.
Det betyder att man ändrade
hur vissa ord och ljud skulle stavas.

 

Till exempel hade man innan 1906
stavat ordet rött som “rödt” och ordet gott som “godt”.
Men det försvann 1906 då man bestämde
att det skulle stavas “rött” och “gott”.

 

En viktig bok som visade hur saker skulle stavas
var Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.
Många lärare använde den boken
för att lära elever hur olika ord skulle stavas.

Foto: Pressbild / Bonnier Carlsen

 

 

4:a Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946)

1946 blev engelska ett språk
som man fick lära sig i skolan.
Innan dess hade andra språk varit viktigare
som till exempel tyskan.

 

Engelska blev viktig i Sverige
för att mycket musik och film kom från länder
där de pratade engelska, till exempel USA och Storbritannien.

Undervisningen i engelska symboliserade ett skifte där Sverige allt mer hämtade influenser från den engelsktalande världen. Allt matkultur till popmusik importerades. Och med det kom också en mängd engelska lånord.